Hur ska man vara på sociala medier? Superpositiv och visa upp sitt lyckade liv. Skriva att man umgås med "bästa" vännerna/grannarna/släktingarna, att man äter den godaste maten som man givetvis fotat, att man har den snyggaste inredningen, det mest välstädade huset, den välklippta gräsmattan och det grönaste av alla fingrar. Det är inte utan att man blir lite misstänksam? Döljer sig ett liv i missär? Är det möjligtvis ett liv i ensamhet och elände bakom orden, eller är det så jävla bra?

Eller de fanatiska martyrerna, som ständigt har det värre än någon annan. De som ingen bryr sig om och de som inte har en enda vän på jorden och ständigt behöver kramas. De som är sjukast, har fel på alla bekvämligheter i sina bostäder, inte nån mat i kylen och begravs i ogräs. 

Vilket är värst? Missförstå mig rätt, det är helt ok att vara euforisk lycklig över något ibland och sjukt deppad över livet andra dagar. Livet är för mig en bergochdalbana, det är upp och det är ner. Men när det blir mönster blir det trist. Spammarna är inte mycket roligare dom. De som delar ALLT, alla söta kattungar, allt från Krossa jantelagen och varenda efterlysning som tänkas kan, om det så gäller en katt i Rumänien. För att inte tala om de som är med i alla tävlingar över hela Sverige (jag bara väntar på Europa), de där som tänkt åka till Haparanda för att hämta en snöskovel de vunnit på ICA. Ja ni vet ;)

Hur ska man vara då? Ja det är inte lätt för alltid retar det upp någon. Jag gillar de fyndiga inläggen när skrivaren tänkt till. Eller de lagom stressade sakerna när syftningsfelen blir sjukt roliga (här får jag nog tillstå mig själv som en sorts expert och det är ibland tur man kan skratta åt sig själv). Jag delar också saker, roliga saker eller viktiga saker. Reklam och tävlingar har jag så smått gett upp om, jag vinner aldrig något. Delar jag sånt är det för att jag faktiskt vill hjälpa ett visst Café eller en blomsterbutik jag gillar. Allra värst är de som delar vilt utan att kolla avsändaren och sprider främlingsfientliga organisationers inlägg hej vilt. Det är lite att lära sig. När man tröttnar får man väl pausa ett tag så det blir roligt igen. Sov gott hör ni