I dag är fb fullt av hjärtan och lyckönskningar till allt och alla. Trevligt, joviss! I går skulle min änglamamma fyllt 55 år om hon fått leva, så jag skickar mitt hjärta till himlen. Älskar dig mamma  

Mitt i alla lyckobudskap dyker det upp ett som jag gissar betyder något helt motsatt. Usch det skär i hjärtat, vem gör illa en sån här dag? Eller vem råkar ut för sjukdom, dödsfall eller bara ren skär otur? En hel del gissar jag. Man kan förknippa datum med olika saker. En del med glädje och andra med sorg. Men just Valentins namnsdag ska ju gärna vara rosenröd i minnet. Som jag skrev i går är den nog möjligtvis lite ljusrosa i min värld.

Jag hade i alla fall köpt en fin röd hjärtkudde till min älskade unge som jag så fint lagt på soffan när hon kom ner trött och eländig i morse. När jag sen kom med frukosten (jag vet, hon blir curlad på mornarna) så låg hon och sov i soffan såklart. Jag frågade; gillade du presenten? Va? kom det ur filten. Hm hon hade lagt sig på den och inte sett den alls..... Så kan man också fira denna dag ;))).

På eftermiddagen trodde jag katten dött för jag ropade och ropade, började springa runt och leta. När jag stod i dotterns rum och gastade som värst stack det upp ett yrvaket huvud ur BYRÅLÅDAN. "Vad gastar du om, jag sov ju så skönt". Alltså det är nog bara jag som är vaken här i dag. 

Egentligen borde alla ensamma hjärtan vara de som firas eller snarare tröstas. Alla stackars singlar som känner sig ensamma borde bjudas på oxfilé på dyr restaurang, få 400 kronorsvin och sen skumbad med rosenblad i på ett lyxhotell med hörnbadkar. Varför har ingen kommit på den idén? För dyrt förstås. Inget som kan gå på skatten. Det kan bara kalasande för män som tar beslut i bastun, för det kan man dölja, antar jag.

Alla hjärtans dag har de flesta år gått mig helt förbi, förutom att vi på jobbet har kramrutor för barnen (tja och för oss vuxna med förstås) och bjuder på geléhjärtan. Inte ens när jag var sambo i dryga åtta år så har jag något minne av att vi kom ihåg den dagen i någon strörre utsträckning, kanske när vi var nykära men jag kan inte minnas det. Förra året då, tja lite grand men inte ens heller då var det särskilt stort. För en del verkar det nästan större än julafton. Tja det är olika. 

Ett hjärta till er ute i cyberrymden vill jag dock skicka, särskilt till alla singlar då, kram på er   

Det måste väl ändå finnas någon med mod

någon med en gnutta kraft

någon med ork

någon som behållt sin glöd

tror Du?

finns Du?

Ibland blir jag tveksam

funderande

tvivlande

uppgiven

Ibland tror jag på mirakel

vad tror Du?

Livet kan vara så kallt

så stelfruset eller så hett

att man bränner sig

man kan bränna sig utan att känna

först efteråt går signalen till hjärnan

det är för varmt

ta bort din hand!

Fröken Tulpan har vaknat, kanske blir det fler inlägg nu, personliga, hemliga, nakna eller dolda.